onsdag 28 november 2012

på gång.

uppenbarligen har blogspot bestämt sig för att en 1gb utrymme  räcker för ett fanatiskt bloggande.

men framöver:

Mackacademy ,Semester exhibition, Tromsö Kunstakademi

Missa INTE:

 Jarko , 1 December, Grafik i Väst , Göteborg



lördag 13 oktober 2012

Tromsdalstind.


























När jag gick igenom fotot från torsdagens tur till Tromsdalstind såg jag något underligt i fotot(det är inte killen i mustach som jag menar då.).

söndag 7 oktober 2012

söndag 30 september 2012

fredag 21 september 2012

fraktsykkeln.






























De två senaste veckorna har jag jobbat med en lastcykel. Den ær tænkt som ett redskap før dumpstringen* i Tromsø, med hjælp av nya vænner har jag fått delarna som består av 3 gamla sykklar och en bit byggnadsstællning. Imorse hade jag tappat framhjulets ena mutter, mer bilder nær framflaket ær klart.


Från maj 2013.


fredag 14 september 2012

deltagande i grupp.

I workshopen som leddes av Marianne Heier fick vi som uppgift att jobba i en annan miljö , eller med något annat media än vad vi brukar jobba med. Vi skulle alltså göra något annorlunda med våran konst. Jag bestämde mig för att jobba ensam och på offentliga platser, i tidigare verk jag har gjort så har det och är det viktigt för mig att vara en stor del av skapandet och slutförandet för verken, jag vill känna att jag har gjort det här, och känslan av det genuina, att det är "äkta" skulle man kunna säga. Det skall gärna sluta i ett objekt eller en fysisk (p)åverkan på en specifik plats.  Allt detta fotodokumentaras noggrant. Så för att hitta något nytt i det, bestämde jag mig för att bara jobba processinriktat att undersöka vad händer med mig att inte skapa objekt eller påverka miljöer fysiskt, och endast dokumentera det i text på min blogg, och att berätta det för dem andra som deltog i Workshopen, hur känner jag inför situationen av att bara försöka ta en del av grupper som är på stan i Tromsø, i mitt huvud tänkte jag på kompisgäng, alkisgäng, turister, stadsvandringar osv. Det var dåligt med dessa grupperingar, det blev mer till att söka i svängdörrarnas utrymme och shoppingcenternas avbytarbänkar.

 


Førsta grupp skulle vara mænniskorna utanfør domkyrkan i tromsø, mannen med rullator som satt mest sjælv på bænken tittade søkandes på mig, æntligen tænkte jag, det hær gick ju lættare æn vad min blyga och nervøsa kænsla inom mig sa.
-Kan du gøra mig en tjænst, frågade mannen.
- ja det beror ju helt på vad tjænsten ær , sa jag.
ge mig 25 kronor, så jag kan køpa øl. jag svara som det var - har inga kontanter och du tar inte kort va?
- om du har ett kort kan du gå in och køpa en øl till mig ær du snæll, så pekade han på joker affären mittemot bänken. jag lovar att betala tillbaka dig. 
i den situationen fick jag moraliska problem, om jag ger honom 25 kr och han köper øl för dem bryr jag mig inte om, han behøver sækert den ølen bættre æn mig. Men ska jag köpa en øl till honom och som han sen dör av, så ær det ju mitt fel.
Dæremellan bollades tankarna, vem ær jag att sæga till honom att inte dricka øl.
 vem ær jag att køpa øl till någon som uppenbarligen inte ær i sitt livs form. jag fråga honom, men det var ingen fara sa han. vad skulle kunna hænda mig? jag ska bara få ølen och gå hem sen.
 - var så snæll och køp en øl till mig.
jag satt tyst kvar bredvid.
- var så snæll, køp en øl.
- men jag vet inte om det kænns som en bra idé. du sæger ju vad som helst nær du ær tørstig eller hur?
-mmmjo men jag har en nervsjukdom med, så jag behøver den.
- nej, det blir ingen øl, jag gick dærifrån. 
Jag kænde mig väldigt snål. en øl hade væl inte gjort någon skillnad.

Min andra grupp var mænniskorna i nærstranda køpcentrum. bredvid rulltrappan fanns det några bænkar før gruppen av mænniskor som væntar på någon, eller ær trøtt i benen, jag satte mig før att få vara en del av gruppen, bredvid mig till høger satt en kvinna i 30 års åldern med mobiltelefon som pratade med någon hon tyckte om, till vænster den nervøsa 60 + kvinnan som inte var helt tillfreds med att jag satte mej emellan. jag var inte heller helt tillfreds med det. jag blev nervøs, blyg, skulle jag behøva sæga något, skulle jag bara sitta dær tyst och få kænna oss som en grupp, en gemenskap? från någonstans døk det upp en till man i 50 års åldern och satte sig på andra sidan den nervøsa kvinnan. vi var en grupp! jag visste det, och nu ansløt sig ænnu en. dær satt vi, alla fyra ensamma men ihop. det var annorlunda, vi væntade mest på ingenting, hade vi alla varit 14år kanske vi hade kunnat kalla det hænga. nu kændes det mer som en vuxen spændhet, av samma slag som uppstår i ett væntrum. minuterna gick långsamma æn någonsin. de tio minuterna jag satt dær kændes som 30 min. først gick 50åriga mannen sen kvinnan med telefonen, och sist jag. den ældra kvinnan satt ensam kvar.

Den tredje gruppen var tre personer vid stenmonumentet utanfør nærstranda. kændes som en typiskt offentlig utsmyckning, stor svart sten, slipad så man kan luta sig mot den, men inte sova en længre period, solen løs på oss fyra. dem pratade ett språk jag inte førstod, det lætt som spanska.  men det gjorde ingenting, jag hade inget direkt att sæga. nær jag før ett øgonblick tittade bort var dem som førsvunna. jag hann inte ens få en gruppkænsla. det gick før fort, gruppen var som uppløst.




torsdag 13 september 2012

schibbe o perra.

"Två marxister som avskyr Reinfeldt"
Riksdagsledamoten Maria Abrahamsson kallar Schibbye och Persson marxister som avskyr regeringen."

Och en av dem väljer att ha en mustach som denna!
 Välkommna tillbaks till Sverige, vi behöver mer mustacher och marxister som avskyr reinfeldt.
 
(allt är stulet och citerat från gp.se göteBORGARNAs posten)

lördag 8 september 2012

Tromsö.





Är det varmt här, eller är det bara jag?